Manuel REO TAHITI 6e

pae ’ahuru ma piti TE MAU TÜ’ARO MÄ’OHI PARAURA’A ’A parau mai Nö te pätiafä E hina’arohia te pätia ’e te fä. E toru pätia i te ta’ata. Nö te amora’a ’öfa’i E hina’arohia hö’ë ’öfa’i e 50 tiro. E amo roa i te ’öfa’i i ni’a i te täpono. E ’ia ti’a maita’i nä ’ävae e piti. 1 2 3 4 5 6 Pa’iumara’a ha’ari - rore - pätiafä - ’öu’ara’a pütë - fa’ahorora’a tïmaurä’au - amora’a ’öfa’i 1. ’A fa’a’ite’ite mai i teie mau höho’a. 2. ’A fa’atano mai te tü’aro i te nümera tano. 3. ’A höro’a mai i te fa’anahora’a nö te tü’aro mä’ohi täta’itahi. HEURA’A TA’O TA’O HA’A = Verbe I’OA NOA = Noms communs HA’APÄPÜ I’OA = Adjectifs Amo = Soulever ; Fa’atano = Viser Fa’ati’a = Autoriser ; Ha’afefe = Se courber Haere = Avancer ; He’e = Glissser Horo = Courir ; Ne’e = Ramper ’Öfera = Tomber en arrière Onohi = S’accroupir ; ’Öpani = Interdire ’Öu’a = Sauter ; Pa’i’uma = Grimper Pau = Perdre ; Ra’u = Rapide Ti’a = Se lever ; Topa = Tomber Upo’oti’a = Gagner Te fä = La cible ; Te mä’a hotu = Les fruits Te mëtera = Le mètre Te pätia = Le javelot Te pupu = L’équipe Te ’öfa’i = La pierre Te pütë = Le sac Te rä’au = Le bâton Te rëni fa’arevara’a = La ligne de départ Te reva = Le drapeau Te rore = Les échasses Te tiro = Le kilogramme ’Aravihi = Adroit Ätea = Éloigné Iti = Peu Vitiviti = Rapide ’Ötahi = Seul Pe’epe’e = Agile ; Püai = Fort Rahi = Nombreux, grand Täere = Lent Teiaha = Lourd Teitei = Haut 52

RkJQdWJsaXNoZXIy NzgwOTcw